Om Grätzel-celler och Nobelpris

Grätzelceller

Grätzel-cellen är döpt efter Michael Grätzel som uppfann den, och är en s.k. fotoelektrokemisk solcell. En fotoelektrokemisk solcell är i princip mycket enkel. Den består av tre huvuddelar: två elektroder och en elektrolyt, precis som ett vanligt batteri.

Skillnaden mot ett batteri är att (minst) en av elektroderna görs fotokänslig, dvs kan fånga in ljusenergi och omvandla den till elektrisk energi. En sådan fotoelektrod innehåller en viktig molekylär komponent, nämligen ett färgämne. Detta färgämne kan i det ideala fallet fånga upp så mycket av solens ljus som möjligt.

När det gäller fotoelektrokemiska solceller arbetar forskare systematiskt med att utforma, designa, nya färgämnen. 

Nobelpris till solceller

Det finns inget Nobelpris som specifikt belönat solcellsteknik, men det finns många Nobelpris som är relaterade till sollcellstekniken. Listan här nedanför är upptäckter som har belönats med Nobelpris och som bl.a. har lett fram till att solcellstekniken har kunnat utvecklas. Nobelprisen i listan är indelade i kategorierna Fysik respektive Kemi och är länkade till Nobelprisets officiella hemsida Nobelprize.org där det finns information om alla Nobelpris.

Fysik

Nobelpriset i fysik 1921

Albert Einstein, känd fysiker som fick Nobelpriset år 1921 för den fotoelektriska effekten (inte för relativitetsteorin som man skulle kunna tro!). Den fotoelektriska effekten är ett fysikaliskt fenomen där elektroner emitterar från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning (bl.a. ljus).

Nobelpriset i fysik 2000

Zhores Alferov, Herbert Kroemer och Jack Kilby delade fysikpriset år 2000 för utvecklingen av halvledare, snabbare transistorer och mikrochip vilket möjliggjorde utvecklingen av mobiltelefoner och satellitkommunikationer, samt även solceller.

Nobelpriset i fysik år 1956

Till Nobelpriset ovan är Nobelpriset i fysik år 1956 kopplat, det gick till William Shockley, John Bardeen och Walter Brattain för deras forskning kring halvledare och upptäckten av transistoreffekten som är en nyckelkomponent inom modern elektronik.

Nobelpriset i fysik 2010

Det gick till Andre Geim och Konstantin Novoselov för upptäckten av det kolbaserade, supertunna, men oerhört starka ämnet Grafen. Grafen kan ingå i solceller som ledande material.

Kemi

Nobelpriset i kemi år 1915

Richard Willstätter studerar klorofyll och förstår att det spelar en aktiv roll i växternas ämnesomsättning. 

Nobelpriset i kemi år 1930

Hans Fischer kommer på den kemiska formeln hos klorofyll. 

Nobelpriset i kemi år 1961

Melvin Calvin studerar hur koldioxid fixeras i växter. 

uppstartskonferensen för Soljakten här på Nobelmuseet den 3 maj 2013 berättade museiläraren Milena Dávila mer om Nobelpris som är relaterade till solcellstekniken

Partners för Forskarhjälpen 2013

Forskarhjälpen 2013 leddes av Nobelmuseet i samarbete med KTH och med finansiering från Stiftelsen för Strategisk Forskning, samt med stöd från Forskning & Framsteg och Förbundet Unga forskare. 

Forskarhjälpens samarbeten och finansiärer 2013

Kontakt

Nobelmuseet Stortorget 2, Gamla Stan, Box 2245, 103 16 Stockholm
work 08-534 818 00
Ansvarig utgivare: Olov Amelin

Main sponsors

Idag på museet

Öppettider

09:0020:00

Dagens lunch

Dagens lunch serveras under veckodagar när Nobelmuseet är öppet.