Läkare utan gränser (Médecins sans frontières, MSF), priset i fred 1999

Nobels fredsprisFör organisationens banbrytande anda inom humanitärt arbete på ett flertal kontinenter

Médecins sans frontières

Läkare utan gränser (Médecins sans frontières, MSF), bildat 1971 i Paris, Frankrike, jobar för mänskliga rättigheter, fred

Miljontals döda i krig och svältkatastrof efter inbördeskriget i Nigeria i slutet på 1960-talet. Det var upptakten till grundandet av Läkare utan gränser (Médecins sans frontières, MSF), en ideell, religiöst och politiskt obunden organisation. Den bildades av en grupp franska läkare under ledning av Bernard Kouchner. Ledstjärnan i organisationens arbete är att alla har rätt till samma vård oavsett nationsgränser, vare sig vårdbehovet beror på krig eller naturkatastrofer.

Inbördeskriget i Nigeria pågick mellan 1967 och 1970. Kriget bröt ut när Biafra i landets sydöstra del förklarade sig självständigt. Befolkningen i Biafra heter igbofolket och är till stor del kristen, till skillnad från resten av landet som är muslimskt eller bekänner sig till de inhemska religionerna. I Biafra finns också den största delen av landets stora naturtillgång: olja. När Biafra utropade sin självständighet svarade den nigerianska militären hårt och inledde en blockad runt den nya staten. Blockaden ledde till bedrövliga mänskliga förhållanden, människor svälte och mördades medan resten av världen stängdes utanför. Uppskattningsvis dog två miljoner biafraner i kriget men ingen vet hur många som verkligen fick sätta livet till.

Några som hade insyn i kriget var läkarvolontärer som arbetade för Röda korset. Dessa hade skrivit under en överenskommelse om att bevara Röda korsets neutralitet oavsett omständigheterna. Vissa kunde inte acceptera överenskommelsen och kritiserade öppet Nigerias regering. De ansåg att det behövdes en ny, mer flexibel organisation som satte offrens bästa i centrum och som samtidigt kunde kritisera de övergrepp som skedde. Organisationen skulle vara obyråkratisk och vara beredd på att ta risker. Ledstjärnorna var att nå fram med hjälp snabbt och att förbli oberoende.

När Läkare utan gränser fick Nobelpriset hade de funnits i 28 år. Prispengarna har organisationen använt i sitt arbete med att bekämpa och öka kännedomen om försummade sjukdomar. Stora folksjukdomar i fattigare delar av världen är till exempel malaria och tuberkulos. Samtidigt som de nästan har raderats i den rika världen, kräver de flera miljoner liv varje år främst söder om Sahara och i Asien. AIDS är också en sjukdom som myndigheter och institutioner lyckats få bukt på i den rika världen. I andra länder har sjukdomen fullkomligt exploderat.

 

Läkare utan gränser har i dag sitt huvudsäte i Genève, Schweiz, men arbetar internationellt och bidrar med vård och medicinsk utbildning i ett sextiotal länder, främst i utvecklingsländer.  Årligen skickar organisationen tusentals läkare till länder världen över. Deras arbete är till största delen finansierat av privata givare för att säkra oberoendet från stater. Den svenska sektionen är en av sammanlagt nitton sektioner och grundades 1993. 

Ladda ned för utskrift (Pdf)

Kontakt

Nobelmuseet Stortorget 2, Gamla Stan, Box 2245, 103 16 Stockholm
work 08-534 818 00
Ansvarig utgivare: Olov Amelin

Main sponsors

Idag på museet

Öppettider

09:0020:00

Dagens lunch

Dagens lunch serveras under veckodagar när Nobelmuseet är öppet.