Wilhelm Conrad Röntgen, Fysik 1901

Nobelpris i fysikför sin upptäckt av strålningen som kom att namnges efter honom själv.”

Wilhelm Conrad Röntgen, 1845–1923, tysk fysiker

Röntgen

Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte Röntgenstrålarna 1895. Själv kallade han strålarna X-strålar eftersom det var osynliga strålar och han inte visste hur de kom till. Idag vet vi att det är fråga om elektromagnetisk strålning precis som ljus, men med en kortare våglängd och mer energi.

Röntgen föddes i staden Lennep i Tyskland och växte upp i Holland. Han briljerade aldrig i skolan, i själva verket blev han utslängd för att han skyddade en kamrat som hade ritat en skämtteckning av en lärare. Det gjorde att Röntgen aldrig tog någon examen och han fick svårt att söka till universitetet. Men till slut fick han plats på ett väl ansett universitet i Zürich där han studerade till ingenjör och doktorerade som 24-åring. Han fick sin första professur 1875 och var vid tiden för sin prisbelönta upptäckt professor vid Universitetet i Würzburg.

Upptäckten kom som en överraskning för honom själv. Han studerade egentligen katodstrålar, då ett nytt och spännande fenomen inom fysiken. Idag vet vi att katodstrålar är elektroner som rör sig mellan två olika elektroder genom ett glasrör. När elektronerna rör sig mellan elektroderna uppstår en ljusblixt som lyser upp röret och omgivningen. En dag då Röntgen hade skärmat av glasröret med svart papper upptäckte han att ”osynligt” ljus trängde igenom pappret. I närheten fanns en kartongbit täckt med ett fluorescerande ämne, det vill säga ämnet avger ljus när det träffas av ljus. Detta ämne lyste trots att inget synligt ljus nådde kartongen. Röntgen låste in sig i laboratoriet och började undersöka fenomenet. Han berättade inte om sin upptäckt för någon, inte ens sin fru, på flera veckor.

Röntgen blev snabbt berömd efter publicerandet av upptäckten, vilket delvis berodde på att hans experiment var lätta att kopiera. Inte bara fysiker intresserade sig för strålarna, läkare insåg snabb strålarnas funktionalitet. För första gången i gick det att titta in i kroppen utan att behöva skära i människor. Det fascinerade och skrämde många. En av Röntgens första bilder som togs med den nya sortens strålning var på fruns hand. När hon fick se sin bröllopsring löst hängande på benet gick hon aldrig mer i närheten av hans maskiner. Bara ett år efter upptäckten var strålarna vida använda inom vården, till en början för diagnoser men sedan även för behandling av cancer. Ganska snart lade man dock märke till strålarnas negativa effekter.

Röntgen tog emot priset i Stockholm, däremot höll han ingen Nobelföreläsning vilket annars är regel för Nobelpristagare. Vid sin död lät han dessutom bränna alla sina anteckningar vilket innebär att vi aldrig någonsin kommer att veta exakt vad som hände i hans laboratorium då han gjorde sin upptäckt.

Ladda ned för utskrift (Pdf)

Användarinloggning

Kontakt

Nobelmuseet Stortorget 2, Gamla Stan, Box 2245, 103 16 Stockholm
work 08-534 818 00
Ansvarig utgivare: Olov Amelin

Main sponsors

Idag på museet

Öppettider

09:0020:00

Dagens lunch

Dagens lunch serveras under veckodagar när Nobelmuseet är öppet.