science + fiction

20040617–20040920

I utställningen science + fiction möts forskare och konstnärer i aktuella och angelägna frågeställningar.

I fem installationer ger forskare och konstnärer uttryck för sina funderingar och ställningstaganden. De går därmed in i debatten om allmänhetens syn på vetenskap och använder sig av konstens olika uttrycksformer. Vetenskapliga föremål och bilder leder oss genom följande teman: hjärnforskning, nanoteknologi, den globala kulturen och kunskapssamhället. Ljudstationer kompletterar det vi ser: forskare och konstnärer berättar hur de arbetat med sina frågeställningar. Med skisser och anteckningar får vi en inblick i konstnärernas och forskarnas kreativa arbete. Forskningens framsteg genom åren ligger till grund för utställningen, bland dessa hittar vi ett antal Nobelpristagares arbeten.

Science fiction, vetenskapen och allmänheten

Ända sedan antiken har vetenskapliga kunskaper och deras tillämpningar sammankopplats med frigörelse och förtryck, med möjlighet att utöva kontroll och hotet att bli kontrollerad. Det finns en koppling till välstånd men också till förstörelse. Denna ambivalens till vetenskapen fokuserar på vissa frågor som då och då dyker upp som populära myter. En av dem är att lyckas skapa mänskligt liv. Ursprunget till en av myterna kan vara Goethes verk om Doktor Faust. Hans lärjunge Wagner lyckas i ett av sina experiment skapa en mänsklig varelse. Populära litterära efterföljare är Dr. Frankenstein och Dr. Jekyll. Myterna har djupa rötter i det mänskliga medvetandet och låter sig inte så lätt ryckas upp av populärvetenskapliga förklaringar. Det visar sig vara svårt att stärka vetenskapens framsteg bland allmänheten. Det går inte ens genom trendiga programledare i TV eller ”hands-on” utställningar på museer.

Good Tomorrow, Dr Mad

Videoinstallationen är en oändlig slinga. Den visar en vetenskapsman sysselsatt med samma återkommande samtal med en idealisk konstgjord människa, som han själv har skapat. Good Tomorrow, Dr Mad är det klassiska exemplet på myten om ungkarlen och hans maskin. Den visar hela registret av ensamma vetenskapsmän, som finns i science fiction-filmer och i litteraturen – från den djärve Frankenstein, den plågade Dr. Jekyll och Mr Hyde, via astronauten Bowman i Kubricks 2001: Ett rymdäventyr till Houllebecqs hjälte som letar efter lyckan i Elementarpartiklarna. Huvudpersonen i projektet är en blandning av alla dessa figurer. Den konstgjorda människans relation till vetenskapsmannen är i videofilmen den lyckligare av de två. Den är en perfekt skapelse; fri från åldrande och driftsliv, vilket den ensamme vetenskapsmannen inte kan bli.

Nanoteknik

Fysik, kemi och biologi med enskilda molekyler; den tekniska utvecklingen har lett till allt mindre komponenter i våra apparater. Till exempel har storleken på kretskort och annan elektronik snart nått sin undre gräns. När byggstenarna inte kan göras mindre, kan man inte längre använda konventionella metoder. Man måste finna helt nya angreppssätt. Ett sätt är att skapa strukturer, där byggstenarna utgörs av molekyler, s.k. nanostrukturer. Förutsättningen är framsteg inom supramolekylär kemi, där man arbetar med mycket komplexa molekyler. Idag kan man undersöka enskilda molekyler och förklara hur den fungerar i en kemisk reaktionskedja. Man kan också anpassa molekylen till en speciell tillämpning.

Nanolandskap

Installationen består av fyra bord med en osynlig skulptur på vart och ett. I stället för att återge fakta vill forskaren och konstnären få oss att uppleva kunskapen genom vår intuition och känsel. Med händerna kan vi känna upphöjningar, fördjupningar, mjuka och hårda delar. Installationen tar oss till gränslandet mellan konst och vetenskap.

Den globala kulturen

Konstruktionen av det egna och det främmande Begreppet "interkulturalism" har fått en allt större vetenskaplig, politisk och social betydelse. Vilket inflytande har modeordet globalisering på oss, när vi skall skapa en ny identitet i ett "interkulturellt" sammanhang? Å ena sidan upplever vi en ökande internationalisering av vår värld. Å andra sidan ser vi en ökande isolering och intolerans gentemot kulturella olikheter, till och med öppen fientlighet mot det främmande och okända. Vetenskapen används allt oftare för att bättre kunna förstå och handla i interkulturella sammanhang. Fenomen som diskuteras i utställningen är mångfacetterade och komplexa. Nyckelbegrepp som kultur, identitet, interkulturalism, främmande och det egna jaget är därför inte något bestämt. De kan ses som olika resultat av pågående processer av uteslutning, förmedling, blandning eller överlappning.

Expedition Bus

Expedition Bus är en installation om den kulturella globaliseringens historia i ett etnografiskt perspektiv. Enligt filosofen och psykoanalytikern Lacan sker barnets lärande i den så kallade spegelfasen. Då uppfattar barnet sin bild i spegeln och lär sig att det är annorlunda än andra. En husbil täckt med speglar står i centrum i denna installation, som handlar om etnografisk forskning. Den berättar om expeditioner ut i det okända och återspeglar samtidigt etnografens eget kulturella bagage. "Det började ganska oskyldigt" skulle kunna vara installationens motto. Men, trots allt är etnografin en del av den ambivalens som råder i dagens globalisering.

Hjärnforskning

Nervsystemens dynamik och anpassningsförmåga; hjärnan har en fantastisk förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar. Denna förmåga är grundläggande för hjärnans utveckling och spelar en avgörande roll i uppfattnings- och inlärningsprocesser. Anpassningsförmågan kan också kompensera för olika typer av hjärnskador. Den neurovetenskapliga forskningen försöker idag förstå vad som styr dessa dynamiska processer. Man söker också en förklaring till hur förändrad stimulering av nervceller kan resultera i ett bestämt beteendemönster. Här krävs samarbete mellan forskare inom olika discipliner.

Brain Pavilion

Paviljongens yttre väggar förklarar: "Hur fungerar samspelet mellan nervceller för att skapa en enhetlig uppfattning av ett objekt? Hur växer nervceller och hur går det till när hjärnans mjukvara skapar sin egen hårdvara?" Presentationen bryts ner i sina beståndsdelar: från översta halskotan till nervcellerna och deras interna nätverk. Inuti i paviljongen möts man av teorier som genom historien försökt förklara sambanden mellan ande, själ och hjärna. Konstnären presenterar sin vision av sitt konstnärliga kosmos.

Framtid

Vetenskapen och allmänheten Idag funderar man allt mer på hur forskningsresultaten i framtiden skall kunna komma till användning. Idéen om att kunskap skapas i samband med tillämpningar, att den är situationsbaserad och att lokal kunskap spelar en allt större roll. Förändringar i samhället återspeglas i vetenskaperna och vice versa.

Wild Cards

Hur ser det framtida kunskapssamhället ut? Med hjälp av en jättelik kortlek kan vi kombinera olika möjligheter för framtiden. ”Wild Cards” är de oförutsägbara händelser som ändrar historiens gång. Tio av de 32 korten har producerats av forskare och tio av skapande konstnärer.

Utställningar

Nobelmuseet har både permanenta och tillfälliga utställningar om Nobelpriset, Nobelpristagana, Alfred Nobel och relaterade ämnen.

Kontakt

Nobelmuseet Stortorget 2, Gamla Stan, Box 2245, 103 16 Stockholm
work 08-534 818 00
Ansvarig utgivare: Olov Amelin

Main sponsors

Idag på museet

Öppettider

Stängt

Visningar

No tours today.

Dagens lunch

Dagens lunch serveras under veckodagar när Nobelmuseet är öppet.